Kom till jobbet som vanligt runt 8:35.

Den här gången blev jag inte insläppt och fick gå in bakvägen via lagret.

Passade på att hämta vagnen och lägga upp alla lotter på försäljningsbordet innan min bisittare kom.

Min chef kom senare under dagen och hälsa på oss.

Vi fick reda på att den som jobbade på stadens största galleri hade blivit sjuk.

Jag blev tillfrågad varför jag jobbar på denna plats.

Jag svarade ärligt att jag inte ville ut i skogen och krama träd halva dagen.

Han tycker att jag ska kontakta Arbetsförmedlingen och säga åt dem att skärpa sig med hjälpen jag får.

Han menar att jag är ung och ska inte slösa bort mitt liv på detta.

Jag måste ha den snällaste och mest förstående chefen i hela staden.

Jag har inte varit deppig på ett tag heller, så bara gott kan komma nu för mig, hoppas jag.

När dagens skift har gått in i sin sista timme så är sömnen ett faktum.

Jag har varit vaken sedan 5:40, så lite mindre än 6 timmar av min vakna tid har redan blivit använd.

Ska på onsdag på besök till Misa, en arbetsförmedlingen som riktar sig till personer med neuropsykiatriska svårigheter, i stan för att prata om att eventuellt flytta över till dom.

Ska bli intressant och se om detta och hur jag kommer att reagera om detta.

De sista minutrarna så känns det som om tiden går väldigt långsamt, men det är nog bara jag.